Bojkott & Buycott – Aktivism med plånboken

Två av de vanligaste formerna av aktivism är bojkott och buycott – även kallat politisk konsumtion. En anledning till det är att vem som helst kan utföra dem. Vi gör det som individer med hjälp av våra plånböcker.

Här är en genomgång och guide på hur du kan engagera dig politiskt – genom att välja eller välja bort vad du konsumerar.

Bojkott

En bojkott innebär att man vägrar att handla, samarbeta, eller på annat sätt befatta sig med person, organisation eller liknande i påtryckningssyfte. Ett sätt att utföra en bojkott på är att använda sin makt som konsument genom att vägra köpa vissa produkter eller tjänster.

Efter att Ryssland invaderade Ukraina 2022 uppstod exempelvis många bojkotter mot varumärken som t.ex. Marabou, O’Boy och Philadelphia eftersom ägaren, livsmedelsjätten Mondelez, svartlistades av ukrainska myndigheter för att företaget hade fortsatt sin verksamhet i Ryssland.

Vanliga exempel på bojkott:

  • Inte köpa varor från ett specifikt land, t.ex. israelisk avokado
  • Inte köpa skinka till julafton för att bojkotta normen om köttätande
  • Inte köpa varor från storföretag som man vet utnyttjar billig arbetskraft i utvecklingsländer, t.ex. Shein

Buycott

Bojkott har på senare år i allt större utsträckning ersatts av buycott. Buycott innebär att vissa varor eller tjänster medvetet väljs framför andra och där etiska, miljömässiga eller politiska aspekter tas i beaktning vid köp. Den stora skillnaden är att bojkott handlar om att bestraffa företag och att buycott handlar om att belöna goda initiativ. Man kan exempelvis vid köp av livsmedel välja ekologiskt, närproducerat eller rättvisemärkt och därmed indirekt bojkotta annat. Eller köpa skönhetsprodukter som inte testats på djur. En annan form av buycott är att stödja en välgörenhetsorganisation genom att köpa deras produkter om de exempelvis säljer affischer, böcker eller kläder. Detta då vinsten för försäljningen går till deras fortsatta arbete.

Divestera

Idag inser allt fler den konsumentmakt de har och hur den går att använda på fler sätt än i livsmedelsbutiken. Ett sätt att påverka med hjälp av din ekonomi är att byta bank, elbolag eller pensionssparande till något som passar dina etiska och moraliska riktlinjer bättre. Dina sparpengar investeras nämligen ofta i kärnvapen, barnarbete och miljöförstöring utan att du vet om det.

Att medvetet flytta pengar från ett bolag man är missnöjd med beskrivs ofta idag som att ”divestera” – i betydelsen att ”divestera ur” i motsats till att ”investera i”. Ordet togs till Sverige av Fossil Free Sverige-rörelsen i mitten av 2010-talet och handlar om att sälja av aktier, fonder eller andra investeringar som är oetiska eller moraliskt tvivelaktiga.

Påverka din bank – Fair Finance Guide

För dig som vill se hur de olika bankerna investerar dina sparpengar finns idag sajten Fair Finance Guide; ett internationellt initiativ som grundades 2009 i Nederländerna och som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar. I Sverige granskas de sju största bankerna samt två mindre banker som har valt att prioritera hållbarhet i sin verksamhet.

På webbsidan Fair Finance Guide kan du se om din bank tillåter investeringar i till exempel barnarbete, landminor och kolkraft. Du kan jämföra med andra banker och även skicka ett brev och uppmana din bank att investera dina sparpengar mer miljövänligt och etiskt. Om du vill byta till en annan bank finns även vägledningar och länktips. På det sättet kan du påverka din bank att bli bättre och styra deras investeringar mot mer hållbara företag och verksamheter.

Etiska & hållbara fonder – Schyssta pensioner

Det har blivit allt vanligare att investera i etiska fonder och i Storbritannien och USA har det exempelvis utvecklats till en affärsidé vid namn Social Responsible Investing, SRI. Konceptet går ut på att du erbjuds hjälp med att placera dina tillgångar i fonder och aktier som motsvarar dina politiska åsikter och etiska värderingar.

I Sverige kan du som premiepensionssparare söka fram fonder som just undviker att investera i produkter och tjänster som vapen, alkohol, tobak, spelverksamhet, fossila bränslen, uran och genetiskt modifierade organismer. En kampanj för att uppmärksamma och pusha för detta var i flera år Schyssta pensioner.

Handla djurschysst

Det är inte så lätt att veta vad som skiljer den ena märkningens regelverk från den andra när det kommer till hur djuren haft det. Konsumentguiden Handla Djurschysst har skapats av Djurskyddet Sverige och vänder sig till dig som vill göra medvetna och djurvänliga val vid köp av livsmedel. Guiden bedömer om olika märkningar och djurskyddsregelverk lever upp till viktiga djurskyddskriterier, t.ex. KRAV, svenskt EU-ekologiskt, Svenskt Sigill och Svensk Fågel.

Om du funderar på att köpa en produkt som kommer från ett djur, leta upp märkningen på förpackningen, surfa in på hemsidan och klicka in dig på det djurslag produkten kommer ifrån. Sök upp märkningen i tabellen och se hur den uppfyller djurskyddskraven.

Märkesguiden

Vid buycotting vägleds konsumenten i stor utsträckning av olika märkningssystem, exempelvis Krav- eller Rättvisemärkt. Men vad betyder egentligen alla dessa märkningar? Konsumentföreningen Stockholm har skapat Märkesguiden som beskriver vad de olika märkena betyder på livsmedel, elektronik, hygien/smink, textil och rengöring. Ha den till hands nästa gång du handlar livsmedel.

 

Tillbaka till toppen