Att tänka på i kontakt med polisen

Polisingripanden

Polisen måste ha stöd i lag för att få göra ett ingripande (Regeringsformen 1:1 §). Du har rätt att få veta vilken lag polisen stödjer sitt ingripande på. Ingripanden måste vara proportionerliga (PL 8 §) — polisen ska alltid använda så lite våld som möjligt.

Fota och filma

Det är lagligt att fotografera och filma poliser, såväl uniformerade som civila, på offentliga platser. Det kan vara olagligt om syftet är att ofreda. Tänk på att allt du dokumenterar kan användas som bevis mot dig och andra om polisen får tag på det.

PL 24-område

Polisen kan enligt PL 24 § avgränsa ett område med t.ex. kravallstaket eller avspärrningsband och hindra folk från att komma in, eller ställa upp villkor — t.ex. att du måste identifiera dig. Att ta sig in ändå kan vara ”Ohörsamhet mot ordningsmakten” (BrB 16:3 §).

Identifiering

Du måste inte uppge din identitet om polisen inte har en specifik anledning. Polisen får inte ta med dig till stationen enbart för att du inte vill identifiera dig — de måste ha laga grund, t.ex. misstanke om att du är efterlyst (PL 14 §). Då kan de hålla dig i 6 timmar, eller vid synnerlig vikt ytterligare 6 timmar (PL 16 § 3st).

Visitering

Vid avlägsnande, omhändertagande eller gripande kan polisen visitera dig för att leta efter narkotika eller vapen (PL 19 §). Det är olagligt att bära kniv eller liknande föremål på offentlig plats (Lag 1988:254, 1 §).

Maskering

Att maskera sig är som utgångspunkt lagligt. Polisen kan införa tillfälligt maskeringsförbud om det uppstår — eller precis håller på att uppstå — en ordningsstörning på allmän plats. Polisen ska tydligt informera när förbudet börjar gälla. Det är aldrig olagligt att täcka ansiktet av religiösa skäl om du gör det till vardags. Straffskalan är böter eller fängelse i högst 6 månader.

Frihetsberövande vid störande av den allmänna ordningen

Du har enligt grundlagen rätt att demonstrera och utöva mötesfrihet och yttrandefrihet — men om aktiviteterna anses störa den allmänna ordningen kan polisen ingripa på följande sätt.

Avvisa eller avlägsna

Om någon stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna får polisen avvisa eller avlägsna hen från ett visst område (PL 13 §). Polisen kan enbart agera om du personligen gör något störande — din blotta närvaro räcker inte, även om du är en för dem känd aktivist.

Omhänderta

Om avlägsnande är otillräckligt får polisen tillfälligt omhänderta dig (PL 13 § 2 st). Du har alltid rätt att veta varför (PL 15 §). Maxgräns är 6 timmar — du ska släppas direkt efter förhör (PL 16 § 2 st). Under 18 år: du ska lämnas till förälder eller annan lämplig vuxen.

Bussning (utvidgat avlägsnande)

Om en hel folksamling anses störa ordningen kan polisen frihetsberöva delar av eller hela gruppen och transportera bort dem — ett ”utvidgat avlägsnande” (PL 13c § 2 st). Polisen måste släppa er senast två timmar efter frihetsberövandet och meddela er om varför (PL 15 §).

Misstanke om brott

Det finns inget som heter ”arresterad” i Sverige. Om du är misstänkt för att ha begått ett brott kan du enligt 23 och 24 kap. Rättegångsbalken bli frihetsberövad på tre sätt.

Gripas

Om skäl för häktning finns får polisen i brådskande fall gripa dig (RB 24:7 §). Maxgräns: 6 timmar, eller 12 timmar om det är av synnerlig vikt (RB 23:9 §). Du ska genast få veta vilket brott du är misstänkt för (RB 24:9 §). Under 15 år: max 6 timmar och du kan inte dömas i domstol.

Anhållas

Beslut fattas av åklagare. Du kan vara anhållen i max 3 dagar — sedan måste en domstol besluta om du ska häktas eller släppas. Du har oftast rätt till en statligt betald advokat.

Häktas

Beslut fattas av domstol. Det finns ingen maxgräns, men beslutet måste omprövas var 14:e dag. Häktningstiden ska inte överstiga längden på ett eventuellt fängelsestraff. Du får bara häktas om domstolen bedömer att du annars flyr, begår fler brott, förstör bevis eller försvårar förundersökningen.

Förhör

Om du befinner dig på en plats där ett brott har begåtts kan polisen ta med dig till förhör (RB 23:8 §). Polisen antecknar allt som sägs och det kan användas under en eventuell huvudförhandling. Den som förhör dig får inte hota dig eller lova lägre straff om du berättar.

Strafföreläggande

Vid mindre allvarliga brott kan åklagaren besluta om strafföreläggande — ingen rättegång, men domen hamnar ändå i belastningsregistret och böterna ska betalas. Du måste inte godkänna det. Du har alltid rätt att få din sak prövad av domstol. Ett godkänt strafföreläggande kan i princip inte tas tillbaka eller överklagas (RB 48 §).

Ersättning och anmälan

Om en polis begår misshandel, sexuella trakasserier eller tjänstefel kan du anmäla till polisen eller till JO. Du behöver inte själv ha varit med om händelsen du anmäler. Om du har varit anhållen eller häktad i mer än 24 timmar och friats från brottet eller förundersökningen läggs ned kan du ansöka om ersättning hos Justitiekanslern (JK).

Resurser