Blockad

Blockader är en aktionsform som innebär att aktivister stänger ute, stänger inne eller på annat sätt hindrar någon verksamhet som de vill protestera emot. Det kan handla om massaktioner med aktivister som sitter på en bilväg och enskilda som försvårar verksamheter genom att kedja fast sig.

Mjuka och hårda blockader

Man kan säga att det finns två typer av blockader; mjuka och hårda blockader. Mjuka blockader är mänskliga hinder, där aktivister t.ex. sitter i rad och länkar armar. Aktionen är snabb att göra och har symbolisk kraft och ser bra ut i media. I hårda blockader använder man sig av redskap som trästockar, möbler eller till och med fordon. För dessa aktioner behövs det material, övning och förberedelse. De är mer riskabla men kan hålla mycket längre.

Blockader har använts i många olika syften, både för att rikta uppmärksamhet mot olika samhällsproblem och för att faktiskt konkret stoppa det aktionen har riktats emot. Aktivister ur miljörörelsen har kedjat fast sig i träd, byggmaskiner, skorstenar och valfångstskepp. Vid vilda strejker har arbetare förhindrat strejkbrytare att komma in på arbetsplatsen. I solidaritetsarbetet för Palestina har blockader använts mot importörer av israeliska produkter, i det feministiska arbetet har blockader hållits mot porrklubbar och i arbetet för en mer human flyktingpolitik har Migrationsverkets lokaler blockerats. Miljöaktivister i Umeå blockerade i april 2000 tillfarterna till en sopförbränningsanläggning för att påverka energikoncernen Umeå Energi att överge sina planer på ökad sopförbränning.

Blockader kan bli trista tillställningar. Det är lätt hänt att aktionen utvecklas till en maktkamp mellan ordningsmakt och aktivister. Därför försöker ickevåldsutövare utveckla dem. Kreativitet är nyckelordet. Genom att utföra någon aktivitet – och samtidigt ställa sig i vägen – blir blockaden roligare för deltagarna.

Brott vid blockad

De som deltar i blockader kan i vissa fall begå brott. Egenmäktigt förfarande är den vanligaste åtalspunkten vid blockader av vägbyggen, provborrningar, brobyggen och liknande. Aktivisterna kan fällas om de, utan laglig rätt, hindrat andra människor eller företag att utföra tillåten verksamhet. Har de som deltar i blockaden tagit sig in på områden utan tillåtelse kan de också åtalas för olaga intrång. Åtal för olaga intrång kan bli en allvarligare konsekvens av en blockad. Detta brott kan bli aktuellt om blockaden riktar sig mot en eller flera specifika personer, som med hot om våld eller likvärdigt hindras från att ta sig ut från jobbet, lämna en buss eller liknande.

Blockader som riktar sig mot vissa sammankomster som gudstjänster, rättegångar, möten i riksdagen eller kommunfullmäktige kan anses uppfylla förutsättningarna för brottet störande av förrättning. Mycket omfattande blockader mot vissa intressen som anses särskilt centrala i samhället kan klassas som sabotage. Effektiva blockader av Arlandas landningsbanor, eller av centrala delar av försvarsmakten skulle kunna vara exempel på detta. Var blockaden äger rum kan ha betydelse. Vissa platser är skyddsobjekt och ligger under skyddslagen, exempelvis flygplatser. På dessa ställen kan det vara förbjudet att fotografera och det kan bli högre straff.

En central del av blockader är ofta polisens ansträngningar att få bort de aktivister som utför blockaden. Denna situation kan leda till att aktivisterna begår handlingar som är straffbara. Om polisen bestämmer sig för att blockaden inte ska få vara kvar kommer de uppmana deltagarna att lämna platsen. Att inte lyda denna uppmaning kan innebära att demonstranterna gör sig skyldiga till ohörsamhet mot ordningsmakten. En förutsättning för det är att folksamlingen anses störa den allmänna ordningen. Kortvariga blockade,r där deltagarna vägrat flytta på sig men där blockaden upphört när poliserna släpat iväg dem, är förhållandevis vanliga och leder i praktiken ytterst sällan till några  rättsliga konsekvenser för deltagarna.

När polisen med tvång försöker flytta de personer som utför en blockad är motstånd mot polisen straffbart som våldsamt motstånd. Det kan vara att aktivisterna med muskelkraft försöker hindra polisens arbete genom att de håller armkrok, håller fast sig eller skyddar lås och kedjor alternativt slår eller sparkar mot polisen. Våldet behöver inte rikta sig mot polisen, utan syftet kan vara att aktivisterna vill hålla sig kvar. I praktiken bryr sig polisen ofta inte om att ta upp en anmälan när det bara rör sig om folk som hållit armkrok, men möjligheten finns. Det ansågs tidigare vara tillåtet att inte samarbeta genom att ”spela död” och liknande men i nuläget är rättsläget oklart. Samma sak gäller de som är fastkedjade och passivt ser på när polisen klipper upp låset.

Tillstånd för en blockad?

En blockad kan i lagens mening ses som en demonstration eller ett öppet möte om den sker på offentlig plats. Rätten att anordna en blockad stadgas i viss mån i grundlagen men ordningslagen kräver att arrangörerna söker tillstånd. Det kan innebära att de som anordnar en blockad utan demonstrationstillstånd kan få böter enligt ordningslagen. De allra flesta blockader sker för att hindra en verksamhet som av rättsväsendet anses laglig varför det är troligt att tillstånd kommer att vägras. De flesta blockader sker därför utan tillstånd.