Djurrättsaktioner

Oftast innebär denna typ av aktioner att människor som är engagerade för djurens väl och ve tar sig in i anläggningar där till exempel hönor, kaniner och beaglevalpar far illa, och räddar dem. Djuren förs till nya hem där de blir omhändertagna.

Djurens rättigheter

Djur har länge betraktats som egendom i lagstiftningen. Utvecklingen har dock gått mot att djuren har fått utökade juridiska rättigheter. Något som inte behöver innebär att djuren faktiskt har det bättre idag än för 200 år sedan. Vi har i Sverige sedan 80-talet en särskild djurskyddslag vilket innebär en indirekt rättighet för djuren. Den som skadar ett husdjur kan även bli skyldig att ersätta veterinärkostnader. Det går dessutom att anmäla bönder som exempelvis missköter sina djur till länsstyrelsen.

Trots att vissa rättigheter för djur har kommit in i lagstiftningen ses det inte som en självförsvarssituation om en djurrättsaktivist hjälper ett djur ur odrägliga förhållanden. Tvärtom har istället djurens ägare rätt till självförsvar gentemot angrepp på sin egendom, djuren, hur illa ägaren än behandlar dem.

 

Frita djur

Att frita djur handlar om att ta djur från djurindustrin eller andra förhållanden där de kan antas lida, det kan exempelvis vara djur från minkfarmar eller en kycklinguppfödning. Vissa släpper ut djuren i skogen eller bara ut ur burarna. Andra har lagt upp aktionen så att aktivisterna ger de fritagna djuren ett nytt hem.

Domstolen ser det som skadegörelse att släppa ut djur i skogen. Att till exempel släppa ut en större mängd minkar ses troligtvis som grov skadegörelse. Har djuret placerats hemma hos någon kan detta ses som antingen stöld eller egenmäktigt förfarande. Det kan som vid dokumentationsaktionerna vara olaga intrång att ta sig in i en byggnad, ett inhägnat område eller liknande utan tillstånd. Ägaren till djuren kan kräva skadestånd för den skada hen drabbats av. Innan en aktion är genomförd kan de som skaffar hjälpmedel för att ta djur i syfte att behålla dem dömas för förberedelse till stöld.