Skyddsvakt

OBS! Aktivistens handbok är inte jurister och kan därför inte komma med juridisk hjälp. Vi tillhandahåller endast information från aktivistjurister eller inhämtat från myndigheter.

Tack till författarna till Aktivistens lagbok och Motstånd för denna information

Skyddsvakter, speciellt skyddade områden som kärnkraftverk, riksdagshuset och flygfält, bevakas ofta av skyddsvakter, vilka har långtgående befogenheter inom de områden de är satta att skydda. De kan begära legitimation, visitera misstänkta personer och även beslagta kameror och liknande. De har även rätt att gripa personer de misstänker utför eller förbereder vissa allvarliga brott, som spioneri och sabotage. Skyddsvakter behöver inte vara uniformerade men de måste bära sin bricka fullt synlig och visa sin legitimation vid ingripanden. Högvakten vid Stockholms slott är skyddsvakter, enligt Skyddslagen.

En skyddsvakt har ganska avancerade rättigheter vid det skyddsobjekt hon/han bevakar. Exempel på anläggningar som kan förklaras som skyddsobjekt är kärnkraftverk, militära flygplatser, riksdagshuset och Solliden (kungafamiljens sommarpalats på Öland). Förutom väktarens och ordningsvaktens befogenheter har en skyddsvakt rätt att:

• Gripa person som kan misstänkas för spioneri eller förberedelse till spioneri.
• Kräva legitimation.
• Kroppsvisitera person.
• Gripa person som kan misstänkas för sabotage eller förberedelse till sabotage.

Skyddsvakterna har ingen uniformsplikt. De kan alltså vara civilt klädda. Men de måste ha på sig funktionsbeteckningen, en metallbricka med texten ”SKYDDSVAKT”, och ett emblem med riksvapnet på. I samband med ett gripande är de skyldiga att bevisa att de är skyddsvakter. De ska identifiera sig med ”skyddsvaktsgodkännandet” och där står skyddsvaktens namn, vilket område hen är satt att bevaka och vilka befogenheter hen har. Länsstyrelsen är den myndighet som godkänner och granskar skyddsvakterna.